Hur ska ett kyrkosamfund kunna leva vidare, utvecklas, förnyas och vara ett alternativ för människor långt in på 2000-talet? När samfundet dessutom till 50 procent utgörs av små församlingar med mindre än 30 medlemmar så innebär det en extra utmaning. För att ta reda på i vilken riktning man ska gå har Alliansmissionen gjort en framtidsutredning.
Marcus Bernström och Bengt Axelsson är nyckelspelare för framtidsutredningens tillblivelse.
– Jag var faktiskt rätt skeptisk till utredningen i början. En utredning har en viss tendens att hamna långt ned i någons skrivbordslåda. Vi i framtidsutredningen tog tidigt fasta på vikten av att få igång processer, i församlingarna, bland centralt anställda och bland enskilda. Den processen är igång nu och det är viktigt för att vi ska kunna vara ett samfund på väg, säger Bengt Axelsson som har varit samordnare för utredningen.
Anledningen till att utredningen kom till stånd just nu var att Marcus Bernström skrev en motion till årskonferensen 2008.
– Jag tyckte vi hade fokus på att bara lösa det närmaste halvåret. Vi hade inte så mycket fokus på längre sikt. Jag ville skapa en verksamhet där vi visste åt vilket håll vi skulle gå, säger Marcus.
Arbetet med utredningen inleddes i slutet av 2009 då en arbetsgrupp tillsattes. I början var det många frågor och få svar. Vilken ände skulle man börja i?
Man genomförde en stor enkät, intervjuer och samtal för att ta tempen på vad församlingarna tycker och tänker om sin egen roll, framtiden och samfundet. Detta låg sedan till grund för framtidsutredningen. Med 177 församlingar och drygt 13 500 medlemmar är Svenska Alliansmissionen ett av Sveriges mindre kyrkosamfund, men med en positiv medlemsutveckling. I en tid där det andliga sökandet bara blir större och större har kyrkorna sin givna plats och borde kunna ta ännu mera plats. Men hur blir man relevant för den moderna människan?
Församlingsenkäten ger många spännande svar och man pekar bland annat ut den lokala förankringen som mycket viktig för Svenska Alliansmissionens medlemmar. Idag är människor i församlingarna mindre och mindre ”alliansare” och mer och mer lokala i sin identitet. Men man menar att samfundet behövs som resurs för församlingarna i förverkligandet av evangelium i det lokala samhället man lever i. ”Att vara på väg tillsammans” är ledorden. Man menar samtidigt att samfundet behövs och ger klart besked att samfundet ska ta vid med stöttning där inte för–samlingarna och ungdomsgrupperna klarar av att jobba vidare själva.
De svarande menar också att de viktigaste uppgifterna för samfundet i framtiden är att bedriva pionjär- och missionsarbete i Sverige och utomlands. Att stödja pastorer, styrelser och ledare med resurser och mentorskap anses viktigt och att samfundet är drivande i framtidsfrågor och vision. Det är tydligt att församlingarna gärna tar emot stöd av samfundet centralt i de utmaningar de står i, samtidigt som man beskriver att det är församlingarna som själva ska avgöra behoven lokalt, utan direktiv från centralt håll.
Fortsatt självständigt samfund
I en tid där många samfund ser sig om och diskuterar samgående menar man att Svenska Alliansmissionen ska fortsätta fördjupa det ekumeniska samarbetet men att man ska fortsätta som ett eget samfund under en överskådlig framtid.
– Att vi nu tagit emot dessa enkäter och samtal innebär ett ansvar och att processen är igång, nu behöver den processen fördjupas och ge avtryck i hur vi arbetar centralt. Hur kan till exempel vårt gemensamma starka fokus på Jesus ge fördjupad riktning och konkret forma arbetssätt och attityder? Att ha Jesus som föredöme på vår gemensamma väg in i framtiden är både tryggt och utmanade, säger Bengt Axelsson.
– När jag först läste utredningen tänkte jag, ”Hjälp! Vad har de gjort? skrattar Marcus.
Men när han sedan läste den igen såg han att trots att den inte motsvarade hans förutfattade meningar och hans specifika intentioner för hur utredningen skulle göras så fanns det mycket värdefullt i den.
– Jag tror att om man gjort utredningen som jag ville så hade vi fått fel fokus. Då hade fokus varit på hur vi skapar och utvecklar en central ledning som kan stödja de lokala församlingarna. Nu blev fokus istället på hur vi ska kunna utveckla församlingarna så att de kan växa och ställa krav på den centrala ledningen, säger Marcus.
Hur ska man då fortsätta arbetet med framtidsfrågorna?
– Jag tror att detta arbete ska göras i nära samarbete med missionsföreståndaren och en styrgrupp. Sen måste arbetet ske tillsammans med de lokala församlingarna. Vi behöver låta detta ta resurser och tid. Jag tror också att vi kanske behöver satsa pengar från andra områden i detta arbete för en tid. Det är ju viktigt att det blir bra! slår Bengt fast.
Framtidsutredningens slutrapport behandlades på Svenska Alliansmissionens årskonferens 2-5 juni och årsmötet beslutade att ge SAM-styrelsen i uppdrag att tillsammans med missionsföreståndaren utse en ledningsgrupp som ska arbeta vidare med frågan och rapportera det pågående arbetet vid årskonferensen 2012.
www.alliansmissionen.se/Templates/SearchResult1.aspx